Det snöar…

   

Vi hade nyligen en gemensam julfest här på Silvanum tillsammans med Region Gävleborg. I samband med den läste Mats Törnqvist (regiondirektör) upp några diktrader, som jag inte har kunnat få ur huvudet:

Det var midnatt.
Lampan sjöd.
Över boken jag lutad satt.
Då plötsligt spratt
jag upp. Något ljöd
prasslande, lent och lätt
mot rutan, fint, tätt…”

Det snöar.

Så tyst, så tyst är allt,
och tysta träden stå,
och mjuk och ljus och grå
är himmelen – och stilla.

Och stilla det plötsligt var
i själen djup och klar.
I tystnaden där ute
något mot mig ler:
min barndom på mig ser.”

Det snöar av Vilhelm Ekelund, ur In Candidum

Tänk vad ord kan göra med en…

Ann Östman